Ridskolor
Jag hade tänkt skriva lite om vad jag tycker om ridskolor..
Eftersom jag bara varit på en ridskola kan jag ju inte uttrycka mig något särskilt om hur andra ridskolor är,
men man läser ju och hör saker.
Men den ridskolan jag red på i lite mindre än 3 år och allså ridskolan jag köpte Samantha ifrån,
var helt okej.
Eftersom jag bara varit på en ridskola kan jag ju inte uttrycka mig något särskilt om hur andra ridskolor är,
men man läser ju och hör saker.
Men den ridskolan jag red på i lite mindre än 3 år och allså ridskolan jag köpte Samantha ifrån,
var helt okej.
De flesta hästarna stod(står) i spiltor och flera av dom var/är riktigt griniga att ta hand om.
(Samantha var ibland grinig och då stod hon i box)
Jag menar tänk att stå med huvudet mot en vägg i ca 12 h? Att inte riktigt se allt som händer bakom en.
Jag skulle då inte gilla det om jag var häst.
Hagarna tycker jag var bra och jag vet att hästarna gick ute tiden dom ska vara ute enligt lag.
Annars var stallet fint och stort, luftigt. Något jag la märke till var att alltför många av hästarna har gått på den ridskolan alltför länge och blivit trötta och utslitna.
Jag tror inte det är många hästar som klarar ridskolan ens lika länge som Samantha var där(8-10år),
men ja, jag tror allt beror på hur bra stallet är,(boxar eller spiltor osv) och vilka människor som får rida vilka hästar.
Ridskolor måste finnas, det är nog något många kan hålla med om,
för alla måste lära sig rida någonstans. Men det är så oerhört viktigt att hästarna där passar för jobbet,
att dom har kvar glädjen och livslusten, har dom inte det, då borde dom få komma därifrån, innan det är försent.
Jag är så tacksam över att ridskolan såg att Samantha inte orkade med ridskolan längre,
och att dom var ärliga med allt när jag skulle köpa henne.
Dom sa att hon hade mycket slitage med sig, men dom trodde hon hade chansen att hålla mycket längre om hon
fick komma därifrån. Jag gav henne den chansen.
Jag slutade då på ridskolan, inte för att jag inte gillade den, inte för att jag inte trivdes.
Utan för att jag inte kom någonvart där ändå, vi kom ingenstans i min ridgrupp.
Det är nackdelen med en del ridskolor, dom kommer inte vidare sen när dom lärt eleverna grunderna,
det mesta vi gjorde var att rida runt i ridhuset, värt pengarna? Nja.
Det är otroligt hur mycket delade åsikter det finns om ridskolor,
men jag vet att det finns dom ridskolor som är riktigt bra och dom som är mindre bra.
Om jag skulle åka och se olika ridskolor, så skulle egentligen det enda jag skulle titta på vara,
hästarnas ögon, dom säger allt om platsen dom är på.
Det var iaf lite tankar om vad jag tycker om ridskolor.
Jag&Samantha och Fredrika&Billy på ridskolan i somras på konfalägret.
(Samantha var ibland grinig och då stod hon i box)
Jag menar tänk att stå med huvudet mot en vägg i ca 12 h? Att inte riktigt se allt som händer bakom en.
Jag skulle då inte gilla det om jag var häst.
Hagarna tycker jag var bra och jag vet att hästarna gick ute tiden dom ska vara ute enligt lag.
Annars var stallet fint och stort, luftigt. Något jag la märke till var att alltför många av hästarna har gått på den ridskolan alltför länge och blivit trötta och utslitna.
Jag tror inte det är många hästar som klarar ridskolan ens lika länge som Samantha var där(8-10år),
men ja, jag tror allt beror på hur bra stallet är,(boxar eller spiltor osv) och vilka människor som får rida vilka hästar.
Ridskolor måste finnas, det är nog något många kan hålla med om,
för alla måste lära sig rida någonstans. Men det är så oerhört viktigt att hästarna där passar för jobbet,
att dom har kvar glädjen och livslusten, har dom inte det, då borde dom få komma därifrån, innan det är försent.
Jag är så tacksam över att ridskolan såg att Samantha inte orkade med ridskolan längre,
och att dom var ärliga med allt när jag skulle köpa henne.
Dom sa att hon hade mycket slitage med sig, men dom trodde hon hade chansen att hålla mycket längre om hon
fick komma därifrån. Jag gav henne den chansen.
Jag slutade då på ridskolan, inte för att jag inte gillade den, inte för att jag inte trivdes.
Utan för att jag inte kom någonvart där ändå, vi kom ingenstans i min ridgrupp.
Det är nackdelen med en del ridskolor, dom kommer inte vidare sen när dom lärt eleverna grunderna,
det mesta vi gjorde var att rida runt i ridhuset, värt pengarna? Nja.
Det är otroligt hur mycket delade åsikter det finns om ridskolor,
men jag vet att det finns dom ridskolor som är riktigt bra och dom som är mindre bra.
Om jag skulle åka och se olika ridskolor, så skulle egentligen det enda jag skulle titta på vara,
hästarnas ögon, dom säger allt om platsen dom är på.
Det var iaf lite tankar om vad jag tycker om ridskolor.
Jag&Samantha och Fredrika&Billy på ridskolan i somras på konfalägret.
Kommentarer
Trackback
